I takt med att användningen av smarta mobiler och handhållna enheter ökar, så ställs det idag helt andra krav på design och prestanda av webbplatser än för bara 5-6 år sedan. En webbplats visas idag från flera olika enheter och skärmstorlekar. Detta medför att en webbplats primärt utvecklad för en pc-skärm, troligtvis inte är så användbar när den visas från en mobil eller handhållen enhet.Den här rapporten i form av en fallstudie försöker svara på vilka delar av den mobila användbarhetstestningen som kan automatiseras. I rapporten beskrivs även olika teknikval och deras påverkan på en webbplats prestanda.Det visade sig baserat på denna fallstudie att vissa delar utav den mobila användbarheten går att utvärdera utan användare. Det finns delar som inte går att automatisera och måste utvärderas förhand.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

I det här examensarbetet har jag undersökt vilka aspekter som behöver beaktas vid utformandetav en webbplats med responsiv design samt se hur användandet förändras utifrån de nyakontexter som den responsiva designen medför. Jag försöker besvara detta genom att själv tafram den responsiva utseendet för en publikationsdatabas på Skolverkets webbplats. Projektetkan delas upp i två huvudsakliga delar. Under den första delen har jag undersökt användandetav publikationsdatabasen genom att analysera data från Google Analytics samt genomföraintervjuer och utvärdering av desktopgränssnittet tillsammans med användare. Den andra delenfokuserade på att testa de responsiva designen i praktiken genom ett iterativt designarbete, däranvändarnas feedback samlades in via användbarhetstest av skisserna och prototyperna.Resultatet från studien visade att övergången till en responsiv design innebär att fokus måsteskiftas från att enbart förbättra användarupplevelsen i respektive enhet till att se den responsivadesignen för de olika gränssnitten som ett gemensamt användande.

I det här examensarbetet har jag undersökt vilka aspekter som behöver beaktas vid utformandetav en webbplats med responsiv design samt se hur användandet förändras utifrån de nyakontexter som den responsiva designen medför. Jag försöker besvara detta genom att själv tafram den responsiva utseendet för en publikationsdatabas på Skolverkets webbplats. Projektetkan delas upp i två huvudsakliga delar. Under den första delen har jag undersökt användandetav publikationsdatabasen genom att analysera data från Google Analytics samt genomföraintervjuer och utvärdering av desktopgränssnittet tillsammans med användare. Den andra delenfokuserade på att testa de responsiva designen i praktiken genom ett iterativt designarbete, däranvändarnas feedback samlades in via användbarhetstest av skisserna och prototyperna.Resultatet från studien visade att övergången till en responsiv design innebär att fokus måsteskiftas från att enbart förbättra användarupplevelsen i respektive enhet till att se den responsivadesignen för de olika gränssnitten som ett gemensamt användande.

Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet.

Idag besöker vi inte längre webbplatser enbart via datorer, utan även mobiltelefoner och surfplattor. För att göra interaktionen på en webbplats användbar via flera olika plattformar blir det allt vanligare med responsiv anpassning. Denna utveckling ställer högre krav på den grafiska formgivaren som bör ha god kunskap om de plattformar som designen tillämpas på för att nå högsta möjliga användbarhet. En grafisk formgivare ska alltså förstå vad användbarhet innebär och hur denna kunskap ska tillämpas i designen. Kandidatarbetet undersöker vad som definierar användbarhet och vad grafisk design bidrar till i skapandet av responsiva webbplatser.

Idag besöker vi inte längre webbplatser enbart via datorer, utan även mobiltelefoner och surfplattor. För att göra interaktionen på en webbplats användbar via flera olika plattformar blir det allt vanligare med responsiv anpassning. Denna utveckling ställer högre krav på den grafiska formgivaren som bör ha god kunskap om de plattformar som designen tillämpas på för att nå högsta möjliga användbarhet. En grafisk formgivare ska alltså förstå vad användbarhet innebär och hur denna kunskap ska tillämpas i designen. Kandidatarbetet undersöker vad som definierar användbarhet och vad grafisk design bidrar till i skapandet av responsiva webbplatser. Utifrån litteraturstudier i samband med en produktion i form av en responsiv webbplats, presenterar vi i detta arbete våra metoder för hur den grafiska designen ska uppnå användbarhet oavsett plattform. ---- We no longer visit websites solely by using computers, but also mobile phones and tablets.

Denna uppsats redovisar en studie i hur en söktjänst på Internet kan kompletteras, antingen via en mobilapplikation eller genom en responsiv webbplats, för att underlätta användning via en smartphone. Fokus för undersökningen ligger på Riksarkivets söktjänst Nationell ArkivDatabas (NAD) som för tillfället inte är anpassad till mobila enheter. Vårt mål är även att undersöka hur inställningen ser ut för applikationer och responsiva webbplatser bland användare samt hur dessa åsikter skiljer sig mellan olika användarmålgrupper.Tillsammans med information från tidigare forskning har en studie utförs för att undersöka för- och nackdelar mellan appar respektive responsiva webbplatser. I våra undersökningar har vi valt att använda oss av två datainsamlingsmetoder: en kvantitativ webbenkät och semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som komplement till varandra. Totalt nio intervjuer har gjorts med tre personer ur varje Riksarkivets huvudmålgrupper.

Allt mer ljus, från såväl medier som väljare, flyttas enligt många från det politiska partiet till den individuella partiledaren. Medierna anpassar den politiska bevakningen efter TV-mediet och väljaren orkar inte längre engagera sig i politiska partier och således går utvecklingen mot det presidentiella systemen där poltiken framställs som en tävlan mellan partiledarkanditater. Partiledaren bör med denna logik ha blivit en allt viktigare poltitisk spelare. Utifrån den utgångspunkten ämnar den här uppsatsen undersöker utvecklingen av fenomenet partiledarbyten i svensk politik sedan 1945. Uppsatsen är uppdelad i tre delar.

I många utvecklingsländer finns en begränsad tillgång på utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta även en okunskap kring möjligheterna att arbeta med kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för två deltagare med cerebral pares på ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie är att genom intervention studera och utveckla de i mätsituationerna responsiva talakterna att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Detta sker med hjälp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfärda, liksom mer och mindre för att upprätthålla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av två interventionsperioder, bestående av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal.

Uppsatsen behandlar ämnet användbarhet i mobila webblösningar med inriktning mot tidningsbranschen. En jämförelse mellan de två aktuella designfilosofier, dedikerad design och responsiv design, för den mobila webben har utförts genom att fokusera på användbarhet, där centrala begrepp studerats. Begreppen är som följer: Usefulness, Efficiency, Effectivness, Learnability, Satisfaction. Mixade metoder i form av enkätstudier, heuristiska tester, användartester, intervjuer och prestandatester har utförts för att samla in empiriskt material för analys och för att sedan ge en slutsats angående vilken av de två designfilosofierna som tenderar att ge hög användbarhet i system som exempelvis tidningssajter i mobilen.De mest intressanta resultaten var att, sett ur användbarhetssynpunkt, var båda designfilosofier likvärdiga, majoriteten svarade att de testade sajterna fungerade på liknande sätt. Alla uppgifter kunde utföras utan större problem på båda sajterna vilket uppfyller kravet för effectivness.

Advertising in responsive websites is a quite new phenomenon and has therefore, previously not been a target for any mayor research. Todays society, where new technological innovations persistantly supersede others must be seen as a possible changer for how companies advertise to this society. This paper sheds light on many of the difficulties connected with advertising for responsive websites, but also possibilities and advices for the future. Through a litterature review and a focus group with respondents from a large communication agency in Umea?, insights, implications, solutions and thoughts both connected to specific websites but also around advertising for the future as a whole is presented.

Uppsatsen undersöker fyra navigationsmönster som kan tillämpas på responsiva webbsidor. Ett navigationsmönster består av själva placeringen av en webbsidas navigationsmeny samt eventuell interaktion en användare måste göra för att få tillgång till denna. Frågeställningen ämnar att utröna vilket av dessa fyra mönster som är bäst lämpat för att implementeras på webbsidor vars menyalternativ även har underkategorier. Studien använder sig av fritt tillgängliga mönster som modifieras och implementeras i fyra webbsidor, en för vardera navigationsmönster. Resultaten utifrån de intervjuer och observationer som utförts visar på att fliksystemet som finns i ?Paneled? prototypen är det navigationsmönster som majoriteten av användaren upplevde som minst tidskrävande och mest överskådligt.

Web pages are visited through a variety of different devices with varying screensizes. One method for adapting web pages to this variety is called responsive design. Geographical information, often in the form of embedded maps, is common on the web. The combination of responsive design and geographical information has been shown to lead to interaction problems and is therefore assumed to need special considerations. This thesis examines this combination and investegates how presentation of geographical information can be adapted to responsive web design.

Idag kommer det hela tiden nya enheter, alla med olika egenskaper, med möjlighet att koppla upp mot internet. Därmed blir det allt svårare för webbdesigners att anpassa webbplatser för användarens behov och förutse i vilken kontext användaren brukar webbplatsen. Syftet med studien var att undersöka hur webbutvecklare kan implementera flexibilitet för webbplatser, för att webbplatsen ska passa de olika enheterna, genom responsiv webbdesign. Vidare undersöks också hur användare upplever en webbplats utvecklad med responsiv webbdesign.Studien omfattar utvecklingen av en prototyp som också har används som grund för användartestning och kvalitativa intervjuer. Användartestningen omfattade test på en webbplats utvecklad med fasta mått samt testning av den responsiva prototypen.